Spektralfärger

Ljus med en bestämd våglängd ger en spektralfärg. Vitt ljus innehåller alla spektralfärgerna, det vill säga ljus med alla våglängder från 400nm till 700nm i vakuum.

När ljusvågorna går från vakuum till ett annat medium, får de en annan hastighet och en annan våglängd, men färgen och frekvensen är oförändrade. Frekvensen bestäms av ljuskällan inte av det medium som ljuset passerar på vägen. Det är alltså frekvensen som bestämmer spektralfärgen. Men varje frekvens motsvarars av en bestämd våglängd i vakuum.

Mysteriet med spektrallinjerna

Med ett spektroskop jämför man de spektret från lysande gasar med de spektra man får från metaller och salter som man får att lysa i lågan från en gasbrännare. Olika ämnen i gasform sänder ut ljus med bestämda våglängder. Vi kallar spektret för ett emissionsspektrum. Linjemönstret varierar från ämne till ämne och varje grundämne visar sig ha sitt karakteristiska emissionsspektrum. Ett grundämne som kan sända ut ljus med en viss våglängd, kan även absorbera ljus med samma våglängd.Var och en av linjerna svarar mot en bestämd frekvens och våglängd. Den schweiziska läraren Johann Balmer fann år 1885 en formel de fyra synliga linjerna i vätespektret.